Fansen räddade Hammarby hockey

I april 2008 gick Hammarby ishockey­förening i konkurs. Många sörjde, men inte alla gav upp. Det här är historien om hur fansen räddade sitt lag - och skapade Bajen fans hockey.

– Alla våra motståndare spelar som om det vore OS-final, säger Jan Lindberg före division fyra-matchen mot Norsborg.

Han har spelat i Hammarby sedan 1969, och aldrig representerat någon annan klubb. Förutom nu, när det står Bajen fans ishockeyförening på tröjan. Men det är bara en formalitet. Varken motståndarlagen eller de nästan 300 fansen som huttrar i svinkalla Zinkensdamms ishall verkar göra någon skillnad på Bajen fans ishockeyförening och Hammarby. När Jan Lindberg gör mål firar han och supportrarna hans 200:e mål för Hammarby. Att det formellt gjordes för en annan förening är det ingen som verkar bry sig om.

Under slutet av förra säsongen försattes Hammarby IF ishockeyförening i konkurs, och historien om hur det gick till är tillräckligt infekterad och komplicerad för att vara ämne för en helt egen artikel. Hammarbys hockeysektion hade då funnits i 87 år, vunnit åtta SM-guld och lika många silver och brons (även om de stora framgångarna kom under första halvan av 1900-talet). För fansen återstod ett tomt hål. Men det var inte alla som stod ut med det. Supportern Magnus Landström såg bara en lösning: Att starta ett eget hockeylag.

– Om man håller på ett lag och föreningen går i konkurs finns det väl ingen annan möjlighet? Hockeyn är Hammarbys genom tiderna mest framgångsrika sektion, och alla Hammarbys hockey­fans måste ha någonstans att ta vägen.

Sagt och gjort. Magnus samlade ihop ett engagerat gäng för att bilda den nya föreningen. En av dem som han kontaktade var Jack ­Persson, som arbetat med Hammarby hockey sedan 1979.

– Allt jag gör har en hammarbyanknytning, säger Jack Persson.

– Och så är det för de andra också, det var inget tvivel om att den nya föreningen skulle vara Hammarby­relaterad. Vi ville heta något med Hammarby, men Hammarbys alliansförenings styrelse tyckte inte att det var lämpligt.

Lösningen blev att döpa klubben efter Bajen fans, Hammarbys mest kända supporterförening. Ambitionerna var lågt ställda till en början – att få ihop ett lag, få loss lite pengar till dräkter och hitta någonstans att spela var utmaning nog. Särskilt det senare är en svårighet för hockeylag i Stockholms­ innerstad. Under ett ­upptaktsmöte i augusti 2008 förändrades ambitionerna. På plats var, utöver styrelsen, några inbitna fans, spelare och ledare från Hammarby. En av dessa var tränaren Tommy Boustedt, som lett flera elitserielag, varit assisterande förbundskapten och nu är utvecklingsansvarig på Svenska ishockeyförbundet.

– Det enda som var klart då var att vi hade ett lag registrerat för att spela i fyran och några spelare, berättar Jack Persson.

– Tommy Boustedt frågade lite om hur serien var uppbyggd – och sen sa han ”jag ställer upp som tränare”. Då föll bitarna på plats och många av spelarna skrev på direkt. Då kände man lättnad, glädje – nu var det på gång.

Att fans i missnöje, desperation eller uppskattning startar egna lag är ingen helt unik företeelse. Inom fotbollen finns en rad exempel. Spanska Getafe startade 1976 som en fanclub till Real Madrid. I dag spelar de i Spaniens högsta serie, La Liga. Engelska Ebbsfleet United köptes i januari 2008 av nätgruppen Myfoot­ballclub.co.uk, där varje medlem nu har en röst i viktiga beslut som spelarförsäljningar och laguttagningar. Liknande försök att köpa klubbar görs nu på flera ställen runt om i världen. Fenomenet kan ses både som att fans vill få chansen att visa vad de kan om sporten, men också som en kommentar till hur fotbollsklubbar i dag ofta ägs av enstaka miljardärer som styr och ställer som de vill.

En uppmärksammad händelse i England var när den gamla Londonklubben Wimbledon FC:s­ ägare flyttade klubben till orten Milton Keynes och bytte namn till Milton Keynes Dons. I stället för att flytta med ­klubben startade fansen själva föreningen AFC Wimbledon som i dag inte bara har ett A-lag (som förvisso spelar långt ner i seriesystemet) utan även en stor ungdomssektion.

Men för Bajens hockeyfans var situationen alltså snäppet allvarligare än för Wimbledonfansen – Hammarby hockey upphörde helt enkelt att existera. Men ändå är det nu som om det aldrig har hänt.

– Motståndarlagen kallar oss Hammarby, vi har samma fans som Hammarby och de sjunger samma ramsor, berättar Jack Persson.

Supportern Erik Edman, som ser Hammarbys lag i alla idrotter, nöjer sig inte med att jämställa klubbarna.

– Bajen fans ishockeyförening är mer ”Bajen” än Hammarby IF. Det är den enda sektionen med hjärta. För fotbollen och bandyn är det bara pengar som gäller, och samma sak börjar märkas på handbollen och i speedwayen. Här är det avslappnat, man får dricka öl, allt är enkelt som idrott ska vara. Att kvaliteten på spelet är sämre spelar ingen roll, det är lika underhållande ändå. Och det är ganska skönt att det bara är två perioder!

Träning i Zinkensdamms ishall. Se bildspel från reportaget.

Bajen har ofta förknippats med en klacksparksmentalitet, och bland fansen som ser matchen mot Norsborg märks det av. Vissa verkar se matchen mest som en social händelse, även om de flesta följer matchen engagerat. Supportern Patrik Söderberg, 16 år, är utrustad med grönvit halsduk och ser matchen från den lilla betongupphöjningen som bara med god vilja kan kallas läktare. Han säger att han är där ”mest på skoj”.

– Det är min första hockey­match med Bajen. Trots att jag är hockeyintresserad såg jag aldrig Hammarby hockey. Jag går mest på fotboll och bandy annars.

Någon klacksparksmentalitet finns däremot inte i båset. Tommy Boustedt vill vinna varje match och varje byte. ”Gillar man att förlora kommer man ingen vart” menar han på sant hockeycoachmanér. Han blev tränare i Bajen fans ”som payback”.

– Det är min återbetalning till Hammarby. Jag har fått min hockeyutbildning och fostran i Hammarby, och tack vare det kan jag försörja mig på hockeyn i dag. Sen är det väldigt roligt också.

Att ha en tränare med Tommy Boustedts meriter i ett division fyra-lag är förstås helt unikt.

Och ganska jobbigt.

– Vissa spelare tycker nog att jag är överambitiös, de hade kanske hoppats på att det skulle vara lite lugnare i division fyra. Men för mig är det en självklarhet och en hederssak gentemot fansen att alltid ge allt. Det är fansen som är drivkraften. Visst trodde vi på ett bra stöd, men vi ändå blivit överraskade. Vi har haft 1 500 personer på vissa matcher. Då blir det inte okej att förlora.

Tommy Boustedt berättar att han gillar att lista saker. Och att han har en lista över sina tio största hockeyupplevelser. Där trängs OS-finaler med VM-finaler och elitserie­kval.

– Två Bajenmatcher är med på listan. Dels säsongs­premiären med 3 000 personer på läktarna och ett chockerande stöd. Och matchen på Kärrtorps utomhusrink där fansen hade riktiga pyrotekniska övningar med raketer och bengaler, och vår nationalsång ”Just i dag är jag stark” sjöngs på isen. Då blev man rörd. De två upplevelserna räcker som betalning för det arbete jag lagt ner under året.

Han menar att arbetet med Bajen fans blivit en påminnelse om idrottsrörelsens styrka.

– Bajen fans är ett bra exempel för hela ­HockeySverige. Många tror att allt handlar om pengar och jobbar efter det. Den ideella kraften i idrotten är oerhört stark, och det glöms lätt bort i dag.

För att vara en division fyra-klubb har Bajen extremt bra förutsättningar. Flera av spelarna kommer direkt från division ett och två och norska elitserien. Även om vissa av spelarna inte är direkt purunga, lagets ålderman Jan-Åke Ek fyller snart 58 och flera andra är över 50, besitter laget kvaliteter som tål bättre motstånd än vad motståndarna i fyran bjuder på. Bajen fans leder serien stort, med bara en förlorad match under hela säsongen. De flesta segrarna har varit tvåsiffriga. Sponsorpengarna är lika stora som många division ett-klubbars, publik­siffrorna är med division fyra-mått mätt enorma och man kan sälja souvenirer för flera tusen kronor under en match. Men de är noga med att inte upprepa Hammarbys misstag och göra av med pengar de inte har.

– Målet är att vinna serien i år. Och nästa år ska vi vinna trean, och så vidare, säger Magnus Landström.

– Det måste vara ambitionen, annars finns det ingen mening med att hålla på. Vi ska tillbaka till toppen. Det är farligt att fastna i de lägre divisionerna, då är det lätt att intresset svalnar.

Ett sätt att säkra ett fram­tida intresse är att starta ungdomsverksamhet. Då får man inte bara en bra grund att stå på, utan även sänkta istidskostnader för alla föreningens lag, och det projektet ligger i startgroparna. Men gamlingarna är lika viktiga.

– Det är viktigt att få med sig veteraner från klubben som kan hjälpa till, säger Jack Persson. Det är så en frisk förening fungerar.

Och för veteranerna är Bajen fans ishockeyförening en bra grej på många sätt.

– För mig är det fantastiskt kul att spela A-lagshockey igen efter 20 år i Hammarbys veteranlag, berättar Jan Lindberg.

– Känslomässigt var det för jävligt när Hammarby gick i konkurs, det var ett kamratskap som jag haft sedan tioårsåldern som var på väg att försvinna. Att ställa upp på det här var helt självklart för mig.

Bajen fans ishockeyförenings styrelse understryker att de är en klubb som drivs av fans, för fans. De menar att Hammarby hockey under de sista åren inte lyssnade på supportrarna och satsade på en amerikansk form av matcharrangemang som inte tilltalade Hammarby­publiken. Ett problem de menar genomsyrar dagens ishockey överlag.

– Väljer man att satsa på arenor där vip-gäster kan bada bastu samtidigt som de ser på matchen framför att bygga för den engagerade ståplatspubliken får man snart en trist underhållning, som Magnus Landström uttrycker det.
Klubben vill med sin supportertillvända verksamhet inte bara ta sig tillbaka till toppen. De vill tillbaka till ursprunget. Målet är att någon gång bli en del av Hammarby IF.

– Vi vill heta Hammarby någon gång, säger Magnus Landström. När vi är mogna att ta det steget. Om vi lyckas klättra till ettan eller tvåan kommer alliansen nog ta emot oss med öppna armar. Men vi tänker inte be om det, vi ska visa oss värdiga.