Veckans lantis: Sara Löfgren

Albumaktuella Sara Löfgren har haft en kärleksaffär med Stockholm, och sista natten i lägenheten på Bastugatan var en sorgeprocess. Nu bor hon i Varberg där folk är glada om det går bussar varannan timme.

Var och hur bor du nu?
– Jag bor i lägenhet i Varberg.

Känner du att du har hittat hem?
– Ja det gör jag. Under hela min uppväxt har jag bara velat fly från Varberg, men jag känner verkligen att jag älskar min lilla stad. I och för sig har jag just haft en kärleksaffär med Stockholm som också är mig kärt.

Varför har du valt att inte bo i Stockholm?
– Faktiskt mest på grund av att min dotter är hos sin pappa varannan vecka och det skulle innebära att han och resten av hans familj också måste flytta.

Har du testat på det någon gång?
– Ja jag har bott i en supermysig lägenhet på Bastugatan under perioderna då jag spelat in min platta på Polar. Det var en ganska lång sorgeprocess sista dagen i studion och sista natten i lägenheten.

När du hör ordet Stockholm, vad är det första du tänker på?
– Musik och jobb, eller ja, det går ju hand i hand för min del.

Hur går snacket om Stockholm där du bor? Är det något man pratar om?
– Jo de flesta här nere på västkusten har kanske en något felaktig uppfattning om stockholmare. Att de är högfärdiga och dryga, haha!

Minns du första gången du var i Stockholm?
– Ja, det var när jag hälsade på min morbror som bor på Söder. Jag var fjorton år och skulle åka bussen hem själv en kväll och åkte förstås vilse och var skitskraj.

Är det ”dumt” rent karriärmässigt att inte bo i Stockholm?
– Ja det är lite bökigt men man får planera bra bara. Jag brukar skriva låttexter på tåget och kolla på film ibland.

Vad är den största skillnaden mellan orten där du bor och Stockholm i allmänhet?
– Det första jag tänker på är nog mentaliteten. Och det att stockholmare blir så vansinniga när de måste vänta i tre minuter på nästa buss. Här är man ju glad om det går någon varannan timma liksom.

Vad borde stockholmare lära sig av folket där du bor, och vice versa?
– Att stressa mindre, vi är ganska slappa här nere. Vi kan nog lära oss att vara lite mer öppna för olika kulturer och typer av människor.

Hur ser en typisk dag ut när du är i Stockholm?
– Åker tåget tidigt på morgonen, slinker in hos min kompis Åsa på Clipper på en snabb klippning. Sen är det någon intervju och sen vidare på nåt jobb eller till studion.
Det hela brukar avslutas med någon form av alkohol.

Hur brukar du bo när du är i stan?
– Oftast på hotell, man har ju sina favoriter men också i lägenheten på Söder.

Vad missar du absolut inte när du är i Stockholm?
– Att träffa mina vänner, man måste ju passa på även om det bara innebär en snabb fika.

Bästa Stockholmsupplevelsen?
– Jag måste nog säga tiden i studion som precis avslutades med världens bästa releasefest. Jag har funnit så många härliga nya polare och lärt mig en massa.

Värsta Stockholmsupplevelsen?
– Jag tror att det var i samband med Fame Factory, alla hotell var fulla eller så kanske Strix var för snåla för vi fick vid nåt tillfälle bo på en sliten, gammal och äcklig båt vid Slussen. Den var så äcklig så vi sov inte en blund på hela natten.

Vad längtar du hem till som du inte finner här?
– Ett klichésvar är så klart mina barn, men det är nog just familjen faktiskt.

Finns det något som är unikt för Stockholm, som du saknar där hemma?
– Musiklivet. Att man vilken kväll som helst kan se ett liveband, gå på museum eller utställningar.

Hur upplever du den typiska stockholmaren?
– Det beror på, det är så himla olika. Ofta tror de att jag kommer från Skåne, så de kanske inte är så kunniga i dialekter! Jag hänger ju mest med musiker och man har ju en jargong oavsett vart i detta avlånga land man är.

Vem personifierar stockholmaren för dig?
– Jag måste svara Lennart Östlund, producent och tekniker i Polarstudion. Han är störtskön!

Vad har du för känsla i magen när ditt tåg rullar in på Stockholm central?
– Förväntan och glädje.