Årets bästa

Fem av På stans redaktörer listar det bästa som hänt under året. Samt en förhoppning inför 2009.

Nanushka Yeaman, konsertredaktör.
1. Spotify
Smidigt och lagligt fick man tillgång till strömmad musik från de fyra största skivbolagen. Eller om man så vill, en systerpusselbit till Myspace, med ett gränssnitt som minst sagt tangerar iTunes. Förälskad sitter jag och gör spellista efter spellista, medan min sprängfyllda hårddisk tackar och bockar för att den får ett maxat musikbibliotek som inte tar upp något utrymme. Minuset är reklampauserna (jag vet inte hur många gånger jag hört Petter rappa att han kan dö för sin fru nu) men betalar man en hundring i månaden slipper man dem – och behöver inte tjata på sina Spotify-anslutna kompisar om en inbjudan.

2. N.E.R.D:s konsert på Cirkus
Ännu bättre än den på Way out west. När Pharrell och C:o får till det är det ren magi. Jag och en kompis misstänker att det är Chad som sitter och skriver alla magiska stick och bryggor på slutet. Det är ofta en del av låten som är fantastisk och avsevärt bättre än resten. Eller så är det Pharrell. Delarna känns lite för olika i karaktär för att de ska ha kommit på dem helt tillsammans – i alla fall i ursprungsstadiet. Resultatet är i alla fall fenomenalt – både live och i studio.

3. Erykah Badu på Berns.
Intensivt, dramatiskt och supertajt från första stund. Dessutom superbt i allt från dans till scenklädsel. Imponerande väsensskilt från hennes nästan lika suveräna uppträdande på förra sommarens Way out west.

Förhoppning inför 2009
Att Jill Scott och Jorge Ben kommer hit och spelar, och att Little Dragons skiva kommer innan jag dör av abstinens.

Fredrik Strage, filmredaktör
Årets bästa filmscener:
1. Bankrånet i början av ”The dark knight”.
2. Robert Downey Jr offrar nachochips till dödsguden Anubis i den fejkade ”Tropic thunder”-dokumentären ”Rain of madness”.
3. Det ljuvligt deprimerande slutet i ”The mist”.

Förhoppningar inför 2009:
1. Färre nyinspelningar av skräckfilmer från sjuttio- och åttiotalet (med undantag för Pascal Laugiers kommande ”Hellraiser”-remake).
2. Fler actionfilmer med riktiga stuntscener i stället för dataanimerat bjäfs.
3. Trey Parkers och Matt Stones Broadwaymusikal om mormoner.

Lisa Boda, scenredaktör
Ombedd att lista topp tre från scenåret 2008 börjar jag genast fundera över vilka som varit de bästa föreställningar jag sett. Men vid närmare eftertanke är det gångna året speciellt av tre helt andra orsaker: 
 

1. Skuggutredning
2008 var året när teaterfolket, med bland andra Orionteaterns konstnärliga ledare Stina Oscarson som anförare, samlade sina trupper och stöpte om hjälp-vad-ska-kulturutredningen-hitta-på-oron till ett handfast alternativ: Skuggutredningen. Ett konstnärslett projekt med det konstruktiva målet att bistå regeringens utredning med en injektion – inte en motaktion. Oavsett slutresultat har Skuggutredningen i höst ställt en väckarklocka som väckt liv i en slumrande kulturpolitikdiskussion. Rrrriiiiiinng!

2. Turteatern
Nils Poletti, Carina Ehrenholm och Erik Holmström har gjort sig hemmastadda på Turteatern i Kärrtorp – och i teaterälskares hjärtan. Turteaterns nya konstnärliga ledning kör sitt eget race, 2008 var temat polskt med Witold Gombrowicz "Vigseln" till huvudrätt och "Kalla kårar med Witold" som dessert. Och i Gubbängen håller Moment:teater ställningarna. Kommer vi att minnas 2008 som året då förorten på allvar gav city en match som Stockholms teatercentrum?

3. Noréns dagbok
I våras damp den ner, tung i handen och tung i sinnet: "En dramatikers dagbok". Lars Noréns koloss till snackis med omslag svart som den mörkaste natt och sidor tunna som flor. Sidor alldeles fullklottrade av elakheter om var och varannan person dramatikern träffat de senaste fem åren, för att inte tala om hur styvmoderligt han behandlar sig själv. Efter en första chockvåg genom teatersverige har såren lapats, tiden tagit några steg. Dagboken är trots allt en inifrånberättelse – inifrån Norén men också från inifrån teatern – som suger tag. Jag ska i alla fall ge den en ny omgång under julhelgen.

En förhoppning inför 2009
Den första januari tillträder Marie-Louise Ekman som Dramatenchef. Hoppas hon lyckas få fjutt på Nationalscenen.

Elin Peters, matredaktör
1. Frantzén/Lindeberg
Den lekfulla pytte-finkrogen i Gamla stan, öppnade i början på januari. Det var väl inte bara jag som var rädd att det skulle bli pretentiös molekylärgastronomi för hela slanten, men det goda humöret och den välgörande självdistansen gjorde det till årets roligaste krogupplevelse. Nu utlovas "boulangerie" på deras hemsida, och det bådar ju gott...

2. Petite France
På tal om boulangerie, franska bagerier verkar ha varit årets trend. Gulddrakevinnande Petite France är en av de bästa i genren och deras läckra små bakverk är värda en lång omväg. Som tur är ligger det dessutom nära jobbet, så man hinner också slinka dit för en fransk lunch - där sötsak ingår!

3. Nytändning?
Missförstå mig rätt, det är ju sällan kul med restauranger som stänger, och även om det skakade om krog-Stockholm rejält kanske Christer Lingströms avhopp från tvåstjärniga Edsbacka kan föra något gott med sig. Som till exempel en nytändning ute i Sollentuna och en bra bistro i Strängnäs. Låt oss hoppas!

Förhoppning
Att lågkonjunkturen inte krossar för många krogar och att intresset för bra, närodlad, ekologisk mat inte sinar lika snabbt som pengarna i plånboken.

Pernilla Ahlsén, konstredaktör
1. Warhol
Andy Warhol-utställningen på Moderna Museet för att den visade att det finns så mycket mer (och intressantare) i Andy Warhols konstnärsskap än screentryck på kändisansikten. Det var silvermoln, tidskapslar, svävande filmprojektioner, bandade samtal från the factory och stjärnspäckade avsnitt av Andy Warhol-TV. Jag var där flera gånger och lämnade alltid med en känsla av att det fanns så mycket kvar att se.

2. Klagokör
Klagokören på Marabouparken i Sundbyberg för att den nya världsomspännande klagokörsrörelsen med humor och värme tar upp våra vanligaste klagomål och får en att skratta åt vardagens irritationsmoment. Samtidigt som det blir så tydligt hur bra vi har det – när vi har så futtiga saker att klaga på som att folk slänger snus på gatan och att ingen vill köpa min soffa på Blocket.

3. von Hausswolff
Annika von Hausswolff på Magasin 3 för att jag alltid blir stående framför hennes fotografier med en krypande känsla av obehag och oro. Det är något i varenda en av de där bilderna som trollbinder och väcker tankar som jag bär med mig länge efteråt.

Förhoppning inför 2009
Att det blir gratis att gå på museum igen!
 

Devi Brunson, klubbredaktör
En önskelista med förhoppningar till klubbtomten inför 2009:
- En talk-over dj som pratar mellan låtarna, istället för att taktmixa.
- Fler tryckarklubbar. Klubb Natten på Reisen sätter ribban.
- Vardagsfester. De har börjat bli uppstyrda nu, vardagsklubbarna. Lovande.
- En stor maskerad, helst inne på Konstakademien bland grekiska statyer och marmortrappor.
* Bloggelectrons död. Dö, skräniga gitarrer, dö.
* Att Riche köper nya högtalare. Tinnitusen är aldrig långt borta i Lilla baren.