Rosa sätter burkaklädda kvinnor i den vackra finländska naturen

Någon säger burka och jag tänker på ett heltäckande skynke. På dammiga heta bakgator i Kabul. På talibaner och att George W Bush använde sig av den som argument för att invadera Afghanistan. Jag tänker lite på Åsne Seierstad.

Jag tänker inte alls på finsk natur.

Men det är precis där Rosa Liksom har placerat sina burkaklädda kvinnor. I hennes magiskt vackra film och foton får vi följa dem, vandrande runt i det finska landskapet. Sju burkor sittande i sommargula rapsfält, strosandes i en snötäckt skog och med vinden rivandes i de blå tyglagren på en sten vid havet.

– Det började med att jag målade finska landskap. Men det är inget traditionellt landskapsmåleri. Målningarna börjar där naturen slutar och kräver något slags figurer. Det blev kvinnor i burka. Burkan jag använder kommer från Afghanistan, har samma färg som den finska flaggan och är mycket vacker. Men det är förstås inte bara det estetiska jag är ute efter. Jag är även intresserad av att utforska kvinnors situation i muslimska länder, säger Rosa Liksom.

Efter målningarna kom idén till en film, och i den är det du och dina vänner som bär burka. Hur var det?
– Det var jobbigt först, jag kunde inte andas och såg ingenting, men redan efter några timmar gick det lättare. En kvinna hade panik hela tiden, en annan upplevde att hennes identitet försvann där under. Andra sa att de kände sig trygga och skyddade. Jag tyckte om att jag kunde observera folk runt omkring utan att de såg mig.

Enligt islam ska kvinnor täcka hår och kropp. Burkan är en extrem form av det och förknippas ofta med kvinnoförtryck. Vad tänker du om det?
– Frågan är vem som bestämmer hur kvinnorna ska klä sig. Om de är tvungna är det en annan sak än om de själva väljer att ha burka. Under arbetet har vi diskuterat det här mycket, men vi har även pratat om det västerländska modet att gå runt nästan naken.

Skulle du kunna bära burka till vardags?
– Nej det vill jag inte. Men jag förstår kvinnor som vill det.