DÅ: Rockklubben Gino

NU: Möbelbutiken Norrgavel
Birger Jarlsgatan 27

Underhållning bjöds det i decennier i denna Carl Bergsten-­ritade fastighet. Nya intima teatern öppnade redan 1911 och följdes av Intima teatern, Mindre dramatiska teatern, Komediteatern och så biografen Aveny 1938. Långt senare öppnade nattklubben Melody. I oktober 1993 invigde PG Nilsson, som då byggt upp Tranan, och kompisgänget från PA & Co upp Gino – rikets flottaste rockklubb. Beprövad PA-mat, flörtigt barmingel och därtill internationellt omsusade band som Teenage Fanclub, Oasis, Fugees, Radiohead, Green Day och Björk på scen – liksom hela den svenska indieadeln. Popsicle till exempel.

Pitebandets gitarrist Fredrik Norberg går fortfarande till lokalen, fast nu för att shoppa.

– Norrgavel gör fina grejer, den där nya ekbyrån med urfrästa handtag som fälls in i lådorna är ganska... modig, recenserar den numera arkitekturstuderande indiepopparen utbudet. Han känner igen sig. Pekar ut placeringen på det forna mixerbordet och nedgången till ”de bedrövliga omklädningsrummen”.

– Konsertdelen var otroligt schyst och bandbokaren Harry Byrne har ju alltid haft en fantastisk fingertoppskänsla, men det stöp väl på ekonomin. Jag tror Popsicle spelade här tre gånger. Vår första konsert var nog bra, men det var en ganska kräsen publik. Inte som i universitetsstäderna utan lite sinnebilden av en Stockholmspublik som bara brydde sig om det allra senaste och hetaste så vid vår tredje skiva  var det lite antiklimax.

Popsicles dåvarande manager satt i ledningen för Gino.

– Han såg till att vi jämt stod på gästlistan så vi var alltid här och såg band och hängde. Jag minns att Weezer var vansinnigt bra. Och Afghan Whigs överraskade.

Popsicle lade av i april 1999 efter en Japanturné. Fredrik Norberg gillar Editors, Loney Dear och Mountain Goats och går fortfarande då och då och ser band, som Low häromveckan.

– Rockklubbar ska uppstå och sedan dö. Precis som band. Det är inneboende i musiken att det krävs ett slags motstånd från omgivningen. Jag är fullt övertygad om att det bästa vore att riva Debaser och bygga ett nytt Slussen för då kommer det att uppstå ett nytt och bättre rockställe någonstans. Det finns inget som helst värde i att musikställen institutionaliseras.

Efter Gino tog en reklambyrå över lokalen. För tio år sedan flyttade så Norrgavel in. Entrén är flyttad och det gamla mörka backstageområdet i källaren är urrivet. Balkongräcket är ändå kvar och den vackra böjda formen på balkongsektionen. Kisar man lite kan man fortfarande ana scenen där Teenage Fanclub dånade sin ”Alcoholiday” en vinternatt 1993.

– Det kommer in en massa kunder och liksom backar tillbaka minnet för att komma ihåg särskilda konsertkvällar här, berättar butiksägaren Robert Persson.