Banankontakt på Debaser

I TOLV ÅR har klubben Sunkit envist spelat den där musiken som glömts bort eller, i bästa fall, blivit ihågkommen men utskrattad. Skivorna de spelar kommer inte sällan från botten av loppisarnas skivbackar. På måndagen flyttar klubben tillfälligt in på Debaser. På scen står kultartisterna Sixten ”Pop-Sixten” Jansson och Kerstin ”Banana” Bylén.

Hur bokar man en artist till en klubb som spelar uttalat dålig musik, utan att artisterna tar illa upp?
-Vi hånar inte artisterna, vi är på deras sida, förklarar arrangören och discjockeyn Burt von Bolton.

-Vi är musiker själva och vet hur svårt det är. Därför uppskattar vi de här artisterna som har modet att spela trots att de vet att de inte kan. ”Jag är tondöv, men jag måste göra det här”.

Är du inte trött på dålig musik efter tolv år?
- Vi spelar ju det bästa av det dåliga, så det finns lite kvalitet i det. Ibland spelar vi det sämsta också, men inte så ofta.

Sixten ”Pop-Sixten” Jansson är en åländsk artist med kultstatus på sin hemort, något han lade grunden för med sin ytterst märkliga singel ”Don´t stop the music” från 1980. 

- Jag kompade Sixten inför 9000 personer på Åland en gång, det var fantastiskt. Han gjorde också en väldigt uppskattad spelning hos oss för två år sen, så han är en självskriven bokning, säger Burt von Bolton.

Om Kerstin ”Banana” Bylén kan man läsa följande på Sunkits hemsida: "Kerstin Bylén uppträdde under 80-talet på nattklubbar och liknande med sin "Banana Show", som enligt uppgift ska ha varit ett sångnummer där Kerstin, iklädd endast bananer, kastade ut plagg efter plagg mot publiken. Kerstin står också bakom barnmusikalen "Sara i Bananlandet" som finns på LP:n med samma namn."

- Av henne vet jag inte vad vi kan vänta. Hon uppträder fortfarande, under namnet ”Tina Rose”, så sångmässigt lär hon vara i toppform. Men som ”Banana” har hon inte uppträtt sen 80-talet, berättar Burt von Bolton.

Hur kom ni i kontakt med henne?
- Hon kontaktade oss efter att vi skrivit om henne på vår hemsida. Och på den vägen är det.

Har du någon drömbokning för kommande tillställningar?
- Det skulle vara Reco, en artist som gjorde låten "Jolly jolly buddy buddy". En obegriplig låt på låtsasengelska med yxigt komp. Den gavs ut på EMI-etiketten Odeon 1971, men ingen verkar minnas skivan. Inte ens de som påstås spela på den. Senast jag såg singeln kostade den 800 kr.

Finns det fler rariteter?
- Ja, Anna-Lisa Ingemansons skivor är helt omöjliga. Jag äger en singel som jag är väldigt glad över. Sen har jag fått andra inspelningar kopierade av andra samlare, både sångaren Johan Johansson och klubbarrangören Micke Goulos är inne på sånt här. Apropå samlare vet jag att Thurston Moore i Sonic Youth har letat efter konstiga svenska versioner av discolåtar.