Ansiktsmaskinen på Berns, lördag kl 01.45.

På stan fångar ett ögonblick i den gångna veckan. Samt dokumenterar vad som hände före, under och efter det att ­bilden togs.

3: Jag och 1 möttes för bara tre veckor sedan. Han är designer, kommer från New York. Vi stötte på varand­ra på krogen och han frågade om jag ville gå modell för hans kläder. Det var en plåtning för en mode­tidning. Kläderna var skitsnygga, helt fantastiska. Jag var ledsen att jag inte fick sno dem, haha.
1: Jag träffade 3 när jag först kom till Stockholm. Jag flyttade hit eftersom jag ville ta mitt märke, Aniv von Borche, hit. Jag har bott i New York och Milano förut, men det känns som om min stil är perfekt för Stockholm.
3: Vi träffades hemma hos 1, som hade gjort middag. Det var linssoppa och ett slags stuvad gryta. Jag blev överlycklig över att få mat.
1: Sedan gick vi till Tranan. Vi mötte upp några av de andra modellerna från visningen, drack lite champagne och diskuterade livets stora gåtor. Sedan tog vi en taxi till Berns.
2: Jag var på Berns eftersom jag är god vän med Pjotr, som spelade skivor, och fyllde år. Vi kom dit tidigt, åt middag i restaurangen och gick sedan ner för festen.
1: Vi började prata med 2 i garderoben på Berns. Jag tror att han hörde mig prata engelska och frågade var jag kom ifrån.
2: Varför jag började prata med dem? Vem gillar inte att prata med unga pojkar på en fest?
3: 2 var väldigt trevlig och väldigt sexistisk. Fan vilken skön snubbe tänkte jag, han vet hur man festar. Folk borde vara mer utklädda, inte bara för maskerader, utan över huvud taget.
2: Att gå ut som Scotty the Blue Bunny är som allting på en gång – ett svart hål och en supernova. Vissa saker kollapsar och andra exploderar, men jag kan bara stå där och betrakta allt som händer.
3: Några vänner till mig som annars är gatumusiker hade en, som de uttryckte det, spritfest. Jag och 1 åkte dit. Vid ett tillfälle var vi ute under S:t Eriksbron, där det är någon som har slängt ett 40-tal trasiga cyklar, och försökte bygga ihop cyklar. Det gick så där.
1: Jag hängde kvar tills jag inte klarade mer. Söndagen ägnade jag åt att hänga med min toalett. Men det var det värt.
2: Jag stannade på Berns tills de stängde. Sedan satte jag på mig en mänsklig förklädnad och promenerade hem full och gråtfärdig över hur lycklig jag var och över hur vackert Stockholm var så tidigt på morgonen, helt utan människor.

Jenny Damberg
jenny.damberg@pastan.nu