Kategori: Barn

Publicerad 10:24, 16 januari 2010

Robotbebisar

Tack för alla mejl och kommentarer apropå min krönika om Kraftwerks inverkan på bebisar. Många bekräftar teorin om att minimalistisk, tysk syntmusik får små människor att bli lugna och glada. Och några stycken tycker att krönikan bekräftar teorin om att rockjournalister blir värdelösa när de skaffar barn. Det verkar dock som om bebisarnas goda smak förstörs när de blir lite äldre. ”Min dotter går på mellanstadiet och älskar Hannah Montana och Kesha och alla de kommersiella girl-grejerna. Hon tycker att de ’coola’ grejerna suger och HATAR min musiksmak”, rapporterar en journalistkollega. Bebisen Olivia Obliteration, vars far ligger bakom metalbloggen I Just Can’t Hate Enough, blev i går kväll introducerad för Kraftwerks ”The man machine”. Mamma Obliteration hade läst krönikan och ville testa teorin. Så här glad blev Olivia.

Publicerad 12:55, 1 september 2009

Rap är för barnen

Det är såklart inte bara klädesplagg rappare namnger sig efter. Härom dagen hamnade jag i en diskussion som gick ut på att nästan oavsett vilket svenskt ord man tänker på finns det en rappare som har valt det som artistnamn. Vi kom specifikt in på om det till exempel finns någon rappare som kallar sig Snippa. "Inte en chans" var mitt svar, Snipa däremot är ju ett bra artistnamn så det är förstås taget, men Snippa?

Sen gick jag hem och googlade och självklart fanns det en. Snippa Dogg, en mc från Marocko som är en ung kvinna eller pre-pubertal pojke – lite svårt att säga utifrån fotot. Jag ska i alla fall aldrig mer tvivla på rappares förmåga att döpa sig till catchy saker.

Snippa Dogg: "Il te blament"

Mer juvenilt:
Rapparen Potta
DJ Big Napp

Publicerad 09:26, 10 augusti 2009

Inled festivalveckan i dag

Glada miner under Ung08 2008.

Vecka 33 måste vara festivalveckan nummer ett i Stockholm. I alla fall om kommunen får bestämma: I morgon drar både Ung08 och Kulturfestivalen, två olika men närbesläktade och stadsfinansierade flerdagarsfester, igång.

Påstan.nu bevakar förstås båda kalasen. Vi bjussar på dagliga tips och intervjuer med allt från kulturkoftor till unga festfixare. Häng med oss!

Orkar du inte vänta tills i morgon? Skansen fixar förfest på Sollidenscenen i kväll. Klockan 18.30 bjuder "Sulo möter Brunner" och Anna Christoffersson, två Kulturfestivalaktuella artister, på smakprov från årets program. Därefter jazzar Stockholm Swing All Stars loss som om det vore 40-tal igen.

(Foto: Pressbild)

Publicerad 10:19, 3 augusti 2009

Svara På stan: Dockdoktorer?

Ömma läsare! Ni som är så bra, kan ni hjälpa oss igen? Kristina vill lappa ihop sin apa:

"Jag har en dansk designapa i valnöt, kanske, som jag köpte i Köpenhamn när jag var barn. Armar och ben har lossnat och jag letar efter någon som kan laga. På sextiotalet i Dalarna fanns en dockdoktor som lagade dockor, nallar och andra leksaker. Finns någon sådan i Stockholm? Tänker att jag kanske kan fråga på någon tapetserarverkstad annars. Har ni något tips?"

Dockdoktorerna verkar komma och gå. Dockkliniken på Upplandsgatan hade till exempel varit ett bombsäkert tips, men de lade ner verksamheten i våras. Samma öde verkar ha drabbat Leksaksakuten på Stora Essingen, om man får lita på Google. 

Känner någon av er till en ännu opererande dockdoktor i Stockholmsområdet? Hojta gärna till i kommentarsfältet nedan.

(Foto: Frida Hedberg, arkivbild)

Publicerad 13:40, 30 juni 2009

Bästa teven

I går kväll råkade jag lite av en slump hamna framför årets överlägset bästa tv-program, HBO-dokumentären "Skolan där ingen får halka efter" från 2008. I filmen, som är nästan två timmar lång, följer man en klass på Frederick Douglass High school i centrala Baltimore under ett års tid och det är precis som att se fjärde säsongen av »The Wire« fast i verkligheten.

Det är ambitiösa spelare i skolans basketlag, en och annan ambitiös elev och väldigt mycket korridorbråk, frånvarande eller döda föräldrar och extremfrustrerade lärare. Filmens titel kommer förstås från den federala handlingsplanen »No child left behind« som bygger på att inga elever ska tillåtas halka efter, vilket innebär att skolorna böjer sig baklänges för att eleverna ska klara testerna trots att de inte kan något.

Men det största intrycken gör atmosfärerna: allt från de beväpnade vakterna som slänger ut elever som vägrar ta av sig hoodieluvan till bilderna från avgångsklassens prom, där någon kille klätt sig i rött sidentyg och någon annan har vit kostym, hög hatt och promenadkäpp samtidigt som alla dansar till Rod Lees gamla clubhit "Dance my pain away".

Filmen visas i repris i SVT2 i kväll tisdag 00.35-02.30.

(Foto: Ricky Carioti/AP)

Publicerad 10:57, 4 juni 2009

En norgehistoria

 

Norska Barnmorskorna som går på tv2 kl. 20.00 på onsdagar är ett fascinerande program. Först händer absolut ingenting. Några sköna barnmorskor ("jordmor") lägger på lite lipgloss och pratar om livets mirakel i största allmänhet. "Ingen förlossning är den andra lik" och så vidare. De beställer indisk mat och prutar ned priset. När de får rabatt blir de stolta och glada. Sen äter alla indisk mat i personalrummet.

Så lunkar det på. Tills ett avgrundsvrål hörs från i någon av förlossningssalarna och en "jordemor" reser sig, rättar till rocken och beger sig dit, lugn som en filbunke. Dags att jobba lite.
"Oj, oj, oj. Har du ont?" frågar barnmorskan.
"Jag klarar det ikke!" skriker föderskan.
"Jodå" säger barnmorskan. "Du är öppen åtta centimeter nu, är ikke det flott?"

Svenska Barnmorskorna som sändes i höstas var i det närmaste censurerat jämfört med den norska versionen. Då man på sin höjd fick höra ett vrål inifrån en stängd dörr får man här se de öppna åtta centimetrarna och allt som kommer ut därifrån, inklusive eftermälet. Inga problem. Filma på bara. Livets mirakel!

Och nej, bilden har ingenting med det här inlägget att göra. Förutom att man i förra avsnittet också fick se en föderska som mellan värkarna snaskade i sig en macka. Sen slickade hon sig om fingrarna och inväntade nästa värk. Livets mirakel är inte dramatiskt hela tiden.  

(Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX)

Publicerad 16:52, 1 juni 2009

Pippi-pepp-popen

Christopher Sanders Astrid Lindgren-tolkningar på soloskivan "Hej hå" är briljanta, fram för allt "Mors lilla lathund" som flyttar in Pippi Långstrump till Stone Roses "Waterfall". Men det är ju en rätt bra musikskatt att gräva i från början, Astrid-musiken från 60- och 70-talet. Astrid Lindgren sjöng in lite sångmelodier på kassett och så dränkte Jan Johansson och sedan Georg Riedel dem med den där märkliga psykedeliska blandningen av folkvisa och afrikanska rytmer och allmänt oljud. Pippi Långstrump-låtarna hamnar faktiskt inte särskilt långt ifrån vad spanske musikern Pablo Díaz-Reixa just nu gör med uppskattade projekten El Guincho och Coconot (rekommenderas för övrigt varmt om du inte hört än).

Vem blir först med att ge ut de kompletta inspelningarna från Astrid Lindgren-filmmusiken? Vem äger mastertejperna? Finns det bootlegs? Vem kan jag kontakta? Just nu känns en "Complete Astrid sessions" som 10 CD-boxens sista chans.


(Pippi-regissören Olle Hellbom och Inger Nilsson 1968. Bild: Hans Jansson.)

Publicerad 08:32, 3 maj 2009

Sommarjobb en masse

Sommarjobbare á la 1999 (arkivbild)

I slutet av veckan rapporterade Metro att det finns "rekordmånga" sommarjobb i år. Say what? Här har de svenska kidsen gått runt och misstrott staten och kapitalet hela våren. Vi har nåtts av larmrapporter om hur få jobb det kommer finnas i sommar, tack vare den förhatliga lågkonjunkturen. Ansökningarna till universitetens sommarkurser är fler än någonsin. Och så vidare.

Och så det här. Som en sann räddare i nöden. Eller som ett slag i ansiktet på alla "besvikna" tonåringar. Nu måste de ju faktiskt gå ut och söka jobb. Nu kan de inte sitta hemma i radhusträdgården och skylla på dåliga tider. Jobbigt.

Den här jojo-rapporteringen om ekonomiska företeelser i medierna antar hur som helst absurda former ibland. Det här påminner om larmrapporteringen om priserna på bostadsmarknaden. Under det senaste året har det kommit prognoser om stigande priser, fallande priser, lite stabila priser, men så faller det, för att stiga igen. Och sen ska det falla igen. Komiskt.

Vad finns det då för sommarjobbsalternativ? Massor! Metro föreslår bland annat jobb som tennisinstruktör, butiksbiträde på Dressman i Åkersberga eller tältmontör. Vi trodde att loppet var kört, men möjligheterna är tydligen oändliga! Ut och pröva lyckan!

(Arkivfoto: Jessica Gow)

Publicerad 09:52, 24 april 2009

Tråkiga nyheter

Ken Ring har bestämt sig för att skjuta på sin platta - med det ödmjuka namnet "Hip Hop" (titelspåret hade världspremiär i På stan-bloggen för några veckor sedan) - till 19 augusti. Trist.

Jag såg fram emot fortsättningen till Kenta Kofots förra platta ("Äntligen hemma"), som ju är en av de starkaste svenska hiphopskivorna någonsin. That's right, I said it! Nu måste vi vänta ytterligare några månader. Anledningen? Singelsläpp i sommar, eventuella skivbolagsförändringar (?) och sånt. Trist.

Vad ska vi nu lyssna på i sommar?

Som tur är ska Ken tydligen släppa ett gratis mixtape om ett tag. "Legend", en låt om minstingen i familjen Kiprono Ring, är första smakprovet därifrån:


Ken Ring - Legend

Publicerad 17:27, 25 mars 2009

Ordning och reda

För ett par dagar sen tog jag den här bilden, som illustrerar varför Stockholm är världens bästa stad. En samling knattar i identiska reflexvästar, mössor och reflexbyxor går på trottoaren och håller i ett snöre med en vaksam fröken i var ände.

Jag syftar inte bara på att barnen ser ut som ett småväxt men coolt rockband, ett kungsholmskt The Pinks, utan på att Sverige och Stockholm inte alltid varit så här välordnat. När jag var liten och skulle transporteras från plats A till B blev jag bara inslängd i baksätet på en Taunus och av nån salongsberusad och rökande anhörig körd dit jag skulle.

Nu är det där historia. Sverige och i synnerhet Stockholm har kommit en lång väg och barnens trygghet är hundraprocentigt garanterad fram till tonåren, då de får avreagera sig med extremsportande, mefedron och fullmånefester på Koh Phangan. Det är inget kul att vara destruktiv om man inte är i topptrim från början.

Publicerad 16:29, 25 mars 2009

Integritetsombudsmannen

P3-humorister, jag har något för er!

Publicerad 19:13, 20 mars 2009

Vi kristna får korv

Den kristna tidningen Dagen visar allt oftare framfötterna på nätet. I dag slog de till med en rätt lång text om att amerikanska barnfamiljer har sex oftare än de ber till Gud, ungefär som ett gäng sekulariserade R Kellys, och att samma förhållande antagligen gäller också i Sverige: "Även om sexlivet i kristna barnfamiljer många gånger går på sparlåga är sexlivet nog ofta både bättre och mer frekvent än andaktslivet."

I den perfekta tillvaron ska förstås dessa två fenomen inte utgöra motsatser utan bejaka och bekräfta varandra. Som ett led i min strävan ditåt tänkte jag på söndag inviga kyrkan i mitt nya hood, Kungsholms kyrka som har högmässa med Anders Novak och barnkörerna klockan 11. De bjuder till och med på korv med bröd efteråt och om nån tror att jag tänker missa det får ni tänka igen.

Det står visserligen inte explicit att de bjuder, men jag utgår från det. Att utväxla pengar i Guds hus skulle inte kännas helt fräscht.

(Foto: Jessica Gow)

Publicerad 13:00, 5 februari 2009

Världens bästa popmorsa back in business

Emelie Thorén, På stans barnredaktör och kvinnan som har lärt mig allt jag kan om Polopoly och powerballader, har dragit i gång sin saknade blogg Popmorsa igen. Klang och jubel!

Det här är mitt favoritinlägg bland de 13 (Emelie, sa du inte att du skulle ta det lugnt och plöja tv-serier?) som har kommit upp sedan i förrgår.

Publicerad 15:52, 22 december 2008

Väääärldens lyxigaste leksak

I helgen träffade jag ett barn som hade väääärldens lyxigaste leksak: En uppstoppad Gulddrake. Kanske något för DN:s marknadsavdelning att sätta i produktion?

Publicerad 13:37, 13 november 2008

Barnpassning på teatern

Tips till teatersugna föräldrar och ritsugna barn: I kväll och imorgon ordnas barnpassning i form av en bildworkshop under föreställningen "Mot väggen" på Södra teatern. Pjäsen (som vi skrev om i höstens scenbilaga) är en dramatisering av Faith Akins hyllade film med samma namn. Har ni mot förmodan inte scenbilagebibeln inom en armlängds avstånd så går det att läsa mer om pjäsen här:

Barnpassningen ingår i projektet Home not Home och leds av bildpedagogen Saadia Hussain. Barnen bör vara mellan 5 och 11 år och workshopen ingår i biljettpriset. För mer information och anmälan av telningarna (platserna är begränsade) ska man kontakta barnworkshop@sprong.se.