Fredrik Strage
Publicerad 10:57, 23 november 2009


Ibland inbillar jag mig att det inte gör så mycket att Thåström vägrar ge intervjuer. Det är skönt att slippa se honom i hejsvejsiga pratprogram. Dessutom är hans senaste skivor så personliga att han knappast har särskilt mycket att tillägga. Det har han visst, inser jag efter att ha läst DN-journalisten Georg Cederskogs intervju med Thåström, som inkluderas i den nya samlingen ”Be-bop-a-lula hela jävla dan”. För någon som intresserar sig det minsta för Pimme är det omistlig läsning.
Thåström berättar bland annat om hur han skrev albumet ”Skebokvarnsv 209” i en lägenhet på Åsögatan. Orden ”det är ett party nere på gatan” i ”Söndagmåndagsång” syftar på fulla människor på väg hem från baren Nada. Han avslöjar också att uttrycket ”den tysta tiden” i ”The Haters” är lånat från David Bowies ”Sons of the silent age”, att raderna om en trädgård i ”Ingen sjunger blues som Jeffrey Lee Pierce” inspirerades av en dokumentär om Freddie Wadling och att ”Över sundet” handlar om exet Regina Lund (medan ”Som eld” och ”Karenina” handlar om exet Petra Nielsen). Den 52-årige rockikonen anser att hans skivor blir bättre och bättre men tycker inte att någon låt slår Ebba Gröns ”Vad ska du bli?” från 1978. Apropå att inte ge intervjuer säger Thåström att han tröttnade redan under Imperiet-tiden: ”Jag fick frågor om världssvälten och kände bara: ’Hur kan ni fråga mig om det? Är ni galna? Jag är bara en jävla lodare från Högdalen.’”
Thåströms samling ”Be-bop-a-lula hela jävla dan” släpps på onsdag. Förutom intervjun inkluderar den två cd och en dvd. Georg Cederskog arbetar just nu på en Ebba Grön-biografi.