-
Publicerad 07:00, 13 januari 2010
Hannas kåseri: Taxi till New York

Ett tag var det som om alla pratade om knark. Jag såg ”Panic in Needle Park” och plötsligt handlade allt om knark. Sen pratade alla om barn. Alla var gravida eller hade barn eller planerade att skaffa, det var barn överallt.
Nu pratar alla om New York. Sofi Fahrman säger i en intervju om sin bok att hon blir stressad av att vara någon annanstans, alla dagar hon tillbringar i Sverige för att göra intervjuer för sin bok är dagar förlorade i New York. Förlorad tid.
Sen visar det sig att alla som jag någonsin har känt har varit i New York och alla radar de upp de ställen som man måste gå på och all mat man måste äta och så säger de att jag måste åka dit.
Mina kolleger sluter ögonen när staden kommer på tal.
– Åh du måste åka dit. Det är helt fantastiskt.
Och jag gör som jag blir tillsagd. Jag landar i Newark någon vecka före jul och det är svinkallt och strålande sol.
Jag har lärt mig att ingenting blir som man har tänkt sig. Men i New York är det tvärtom. Allt blir precis som man har tänkt sig. Verkstäderna i New Jersey badar i sol och hårt sminkade kvinnor åker omkring i stora glansiga bilar. Någon har försökt hoppa från en av broarna in till stan och det är milslånga köer. Vår taxichaufför hinner svänga av precis före bron, så att vi slipper bli stående på den. Trafiken är trögflytande och alla tutar.
– I hate this fucking life, mumlar taxichauffören i framsätet. I don’t even know what I’m doing here. Tomorrow I’m going to be the one on the bridge.
Nämen. En butter taxichaufför i New York, så överraskande. Det blir tryckt stämning i taxin. I baksätet sitter två soliga svenskar som inte är vana vid sån där bryskhet om inte alkohol är inblandad.
– Jamen, säger jag uppmuntrande, det är i alla fall fint väder!
– Jag pratar inte om det jävla vädret, säger gubben där fram. Jag pratar om den jävla trafiken.
Han himlar med ögonen i backspegeln. Vi tiger hela vägen in till Manhattan.
Det blir liksom aldrig läge att fråga honom var Needle Park ligger.
Kategoriserat som: KrönikorVisa kommentarer (2) Kommentera Permalänk



